Skrivares teckenspråk i europeiska kloster
På grund av krav om stillhet i europeiska kloster, fanns olika slags teckenspråk som skrivare kunde använda sig av för att visa att de behövde några böcker, utan att ge ifrån sig några ljud. Om skrivaren behövde en psaltare gjorde han korstecknet, om han behövde en värdslig skrift som var var av lägre rang än kyrkliga böcker, gjorde han en gest som gav till känna att han behövde kräkas, och om han behövde hedniska skrifter kliade han sig bakom örat som en hund.