Kunskapsbitar om skrivares arbetsmetoder

Arbetsmetoder vid europeiska universitet
En metod som användes av skrivare vid en del universitet gick ut på att skrivarna ansvarade för bestämda delar av boken, och skrev ned några exemplar av samma del. Detta visar att det har funnits en riktig bokmarknad i motsats till den bokproduktion som försiggick inom klostren och bara var till för eget bruk.

Denna bokmarknad har varit betydelsefull för universitet och myndigheter. Det kan man bland annat se på skrivarnas löner, vilka bestod av ungefär en tredjedel av bokens produktionskostnader, utöver övernattning och uppehåll som ofta ingick i kontraktet. Pergamentet var därefter den näst dyraste delen av boktillverkningen – något som så kallade palimpsester vittnar om, d.v.s. pergament med text som skrapats bort för att kunna återanvändas. Detta gjorde man trots att olika lagar hade förbjudit den sortens återvinning. De främsta anledningarna till att texten skrapades bort var flera – det kunde bero på att ny text skulle skrivas i en omodern bok, det kunde bero på censur och det kunde också bero på att man tyckte att innehållet inte var passande.

Arbetsmetoder i kloster – bibliotekarier
En av klosterbröderna eller -systrarna hade överinseende över bokskrivandet och var en sorts bibliotekarie som hade överblick över boksamlingen och visste vilka böcker som saknades vid olika tillfällen. Dennes arbete gick ut på att införskaffa de böcker som skulle skrivas ned, bland annat var han eller hon tvungen att låna dem från andra kloster eller institutioner. Det ålåg också bibliotikarien att se till att fullkomlig tystnad rådde medan skrivarbetet var igång och att se till att skrivarna var tillräckligt noggranna, även om det var svårt att kontrollera det fullt ut.

Två- och trespaltade sidor
Troligt är att arbetsmetoder har varierat mellan skrivarskolor. På en del håll i Europa låg skillnaden mellan böcker skrivna vid universitet och böcker skrivna i kloster, i antalet spalter per sida. Det var vanligt med två spalter per sida vid universitet, men tre i kloster. I isländska handskrifter är det överlag två spalter på varje sida i stora böcker (foliostorlek), men i mindre böcker finns det oftast ingen spaltindelning.